En tillsats är ett ämne som tillförts ett livsmedel för att bevara näringsvärdet, öka hållbarheten, påverka konsistensen eller förbättra färg, lukt eller smak.
Allmänt
För att få använda en tillsats måste den vara godkänd av EU. De godkänner endast tillsatser som inte utgör någon hälsorisk, är av värde för konsumenten eller nödvändiga ur matsäkerhetssynpunkt. EU-godkända tillsatser får en beteckning – ett så kallat E-nummer. Varje E-nummer är specifikt för tillsatsen i fråga. E-nummer systemet har idag stor spridning även utanför EU.
Tillsatserna får bara användas i det livsmedel den blivit godkänd för. För att konsumenten ska kunna se vilka tillsatser som använts i ett livsmedel och varför, måste tillverkaren märka ut detta i ingrediensförteckningen. Där står alla ingredienser i fallande ordning efter vikt, dvs, det som det finns mest av står först. Därför står ofta tillsatserna mot slutet.
Märkning
Alla tillsatser skrivs alltid med ett så kallat funktionsnamn först, t ex konserveringsmedel. Det är för att konsumenten ska se varför ämnet är tillsatt. Därefter skrivs antingen tillsatsernas riktiga namn eller dess E-nr. Vilket man skriver är det upp till tillverkaren själv att bestämma. Så här kan det stå: Konserveringsmedel E 211, eller Konserveringsmedel natriumbensoat.
E-nummer hemma i köket
När vi själva lagar mat använder vi också olika ämnen för att påverka maten. Men då kallar vi det inte tillsatser utan ingredienser. Exempel på detta är:
- När vi tillsätter lite citronsaft (E 330 Citronsyra) i fruktsalladen eller avokadosalladen för att dessa inte ska mörkna.
- När vi tillsätter bakpulver (E 500 Natriumkarbonat) för att få en hög och fin sockerkaka.
- När vi blandar ner äggula i bearnaisesåsen för att binda ihop olja med vinäger – en så kallad emulsion. Ämnet i äggulan som binder ihop såsen heter Lecitin (E322).
- När vi reder en sås med någon typ av förtjockningsmedel som vetemjöl eller potatismjöl.
- När man gör en jordgubbssylt och vill ha mindre mängd socker men ändå inte vill att sylten ska mögla. Då tillsätter man istället ett konserveringsmedel som t ex Atamon där det konserverande ämnet heter Natriumbensoat (E211).
Inom livsmedelsindustrin är det viktigt att de produkter man tillverkar håller samma färg, form, konsistens och smak genom hela processen, från tillverkning, till lagring i butik och i hemmet till slutligen själva konsumtionen. Ändå viktigare är det att tillverkaren av ett livsmedel kan garantera säkerheten för konsumenten, att inte oönskade bakterier eller mögelsporer växer till och gör oss sjuka av det vi äter. Ett exempel på detta är när man tillsätter konserveringsmedlet E250 Natriumnitrit, som hämmar tillväxten av Clostridium Botulinum. Natriumnitrit är en blandning av nitrit och koksalt och får endast används till charkvaror som skinka och korv. Det ger även charkprodukten en fin röd färg.
Clostridium Botulinum är en liten spor som finns naturligt i jorden. Dessa sporer överlever bl a kokning och när de växer till bakterier bildar de ett starkt nervgift som även i liten mängd kan vara mycket farligt.
Hemköps inställning till tillsatser och ingredienser i våra egna märkesvaror
Produkter under vårt eget varumärke (Hemköp, Garant och Eldorado) sträcker sig över hela livsmedelssortimentet och inom varje kategori finns olika behov av att använda tillsatser och olika ingredienser. Att sätta sitt varumärke på en produkt innebär ett stort ansvar för innehållet i produkten – ett ansvar som vi tar mycket allvarligt på. Vi har välutbildade kvalitetssäkrare som går igenom varje produkt noga. Man tittar bl a på om det kan finnas spår av allergena ämnen, vilka tillsatser som använts och varför. Därefter görs en bedömning om vi anser dem vara motiverade eller inte. Till exempel i en mjuk kaka som ska kunna förvaras flera veckor i en plastförpackning krävs ett antal tillsatser för att den ska behålla ”färskheten”, inte mögla eller bli torr. Medan i mjölk som ska förbrukas inom några dagar behövs de inte alls.
Ibland kan man använda en mindre volym tillsatsämnen men istället använda flera, därför att de interagerar med varandra. Då kan det se ut som om vi har fler tillsatser än andra tillverkare, men det är inte nödvändigtvis så, kanske till antalet men inte till mängden.
Azofärgämnen
Är en grupp färgämnen som alla har en specifik kemisk struktur som kallas azo. I Sverige begränsades användningen av dessa färgämnen redan 1980 enligt svensk lagstiftning men eftersom de är tillåtna i EU har de sedan våren 1999 blivit det även i Sverige. Inom Hemköp accepteras inte azo-färgämnen i några livsmedel. Vi tillåter heller inte kinolingult E104 (se nedan) i de egna märkesvaror som säljs i våra butiker.
Nya märkningskrav på vissa azofärger och kinolingult
Från den 20 juli 2010 kommer det att finnas ett krav på särskild märkning av livsmedel som innehåller vissa azofärger och kinolingult (E 104). Kravet gäller följande azofärger: para-orange E 110, azorubin E 122, tartrazin E 102 , allurarött E 129, nykockin E 124 och dessutom kinolingult E 104. Kinolingult är också ett syntetiskt färgämne men hör inte till de så kallade azofärgämnena. När dessa färgämnen ingår i en produkt ska färgernas namn eller E-nummer följas av texten: ”Kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration.”. Anledningen till de nya märkningskraven är en studie från Storbritannien som pekar på att ämnena kan ge barn koncentrationssvårigheter.
Transfett
Kan bildas när man härdar flytande, växtbaserade oljor för att göra fettet hårdare, s k industriellt framtaget transfett. Det finns även en liten andel transfett i animaliskt fett, s k naturligt transfett, som finns i t ex fettrikt nötkött, ost, smör och grädde.
Transfett har den dåliga egenskapen, att det kan öka det dåliga kolesterolet i kroppen, LDL och minska det goda, HDL. I Danmark har man satt ganska hårda krav på att halten av industriellt framställda transfetter inte får överstiga 2 %, och det kravet har även vi på Hemköp satt på våra egna märkesvaror.
Det finns idag ingen lag på att man ska märka ut andelen transfett i maten, men däremot måste man skriva ut om fettet i livsmedlet är ”delvis härdat fett”, vilket i praktiken innebär att det i den produkten kan finnas transfetter. Läs mer om transfetter på www.slv.se.
Sukralos
E 955 är ett sötningsmedel som inte anses hälsovådligt för människor, men studier har visat att det är svårt för naturen att bryta ner. Därför tillåter vi inte sukralos i några av de egna märkesvaror som säljs i våra butiker.