Färgämnen
I industrin – återställer den färg ett livsmedel hade ursprungligen eller ger färg åt ett färglöst livsmedel. Färgämnen kan delas upp i:
- Naturliga – förekommer naturligt i naturen och utvinns från animaliska eller vegetabiliska produkter.
- Syntetiska – framställs på kemisk väg.
- Semisyntetiska – framställs på kemisk väg med hjälp av naturliga ämnen.
I hemmet – när vi droppar lite grön hushållsfärg i pepparkakskristyren.
Konserveringsmedel
I industrin – används för att förlänga hållbarheten hos livsmedel. Människan har i alla tider sökt sätt att förvara livsmedel så länge som möjligt utan risk för hälsan. Förr användes torkning, rökning, mjölksyra-jäsning och saltning, men nu värmebehandlar man maten, konserverar den i burkar, fryser eller förpackar den i en modifierad atmosfär. Att förlänga hållbarheten hos livsmedel underlättar hantering och förvaring såväl för handeln som för konsumenten, men framför allt minskar det risken för att bli sjuk av de bakterier och mögel som annars bildas.
I hemmet – när vi häller i lite Atamon i jordgubbssylten för att vi vill ha en mindre mängd socker än vad som krävs för en konserverande effekt.
Antioxidationsmedel
I industrin – förhindrar fett från att härskna och produkter som innehåller frukt och grönsaker från att missfärgas. De hjälper även till att bevara de vitaminer som annars förstörs lätt (A, D, E, och B2).
I hemmet – när vi pressar citronsaft över frukt – eller avokadosalladen för att den inte ska mörkna.
Emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings-, och geleringsmedel
Namn på olika tillsatsgrupper som påverkar ett livsmedels konsistens.
I industrin – Man kanske vill att livsmedlet inte ska separera som olja och vatten annars gör, eller att livsmedlet ska ha en bra konsistens som fettfri majonnäs, kräm eller lättyoghurt som inte får vara för tunn. Man kan även använda potatismjöl och pektin för att förtjocka livsmedel, men ibland behövs även andra ämnen som passar bättre för storskalig produktion.
I hemmet – När vi reder en sås med någon typ av förtjockningsmedel som vetemjöl eller potatismjöl.
Sötningsmedel
Används för att söta mat.
- Sockerarter – är vanligt till exempel socker, fruktsocker, druvsocker, mjölksocker och maltsocker. (Deras korrekta benämning är sackaros, fruktos, glukos, laktos och maltos.) Dessa används som sötning i olika livsmedel och som konserveringsmetod för frukt och bär. Sockerarter räknas inte som tillsatser utan som råvaror.
- Sockeralkoholer – sorbitol, mannitol, xylitol med flera. Varje sockeralkohol har en motsvarande sockerart. Sorbitol har sackaros som sockerart t ex. Sockeralkoholerna är mindre söta än sockerarterna och innehåller mindre energi (kolhydrater) men de påverkar blodsockret i kroppen nästan lika mycket som vanligt socker, bara lite långsammare. I stora mängder kan sockeralkoholerna ge diarré eftersom de hjälper till att hålla kvar vatten i tarmen.
- Icke engergigivande sötningsmedel – t ex sackarin, cyklamat, acesulfamkalium, sukralos, aspartam med flera. Dessa är fria från energi och påverkar inte kroppens blodsocker. De har olika stor sötningsgrad och andra egenskaper vilket gör att de används till olika livsmedel. T ex aspartam förlorar sin sötningseffekt vid uppvärmning och passar därför bättre till kalla drycker än till bakverk. Aspartam är ca 200 gånger sötare än socker och sukralos är ca 600 gånger sötare.
I hemmet – när man som diabetiker använder olika sockerersättningsprodukter i sin matlagning och bakning eller som sötningsmedel i kaffet.
Syror och baser
I industrin – används i små mängder för att balansera syran i en produkt.
I hemmet – när man använder citronsaft eller vinäger för att få samma effekt, t ex i en sås eller i en gryta.
Klumpförebyggande medel
I industrin – tillsätts ofta i salt, florsocker, pulversåser m m för att dessa inte ska klumpa ihop sig under förvaringen och tillagningen.
Smakförstärkare
Används i vissa livsmedel för att förstärka en smak eller lukt som redan finns där. T ex glutaminsyra E 620 och mononatriumglutamat E 621.
Ytbehandlingsmedel
Används för att skydda och ge livsmedel en blank yta. Används till exempel på godis.
Förpacknings- och drivgaser
Används för att ge livsmedel en skyddande atmosfär i förpackningen. Man kan t ex använda kväve, som även finns till 70 % naturligt i vår atmosfär.