Ambitionen att laga god, nyttig och varierad mat är större än någonsin men problemet är oftast tiden. Enligt undersökningar ägnar vi i snitt mellan 15 och 18 minuter per dag åt matlagning. Samtidigt slår kokboksförsäljningen och tv:s matlagningsprogram alla rekord.
Dubbeltydigt kan man tycka när det är färdiglagade köttbullar, fiskpinnar och falukorv som återfinns på tio-i-topp-listan över våra middagsrätter. Vi vill ha det gott och bekvämt. Och väldigt många vill också ha det nyttigt. Att ibland få laga sin mat helt från grunden kan vara ett rent nöje för många. I de flesta kokböcker presenteras dock ibland ett liv där vi inte har några tider att passa eller hungriga magar att mätta på stubinen. Att då få komponera en god och bra måltid, kanske ibland med hel- eller halvfabrikat till sig själv eller sin familj, med bekräftelse om att denna är bra, skulle nog vara en stor befrielse för många.
Som svar på konsumenternas krav levererar fler och fler producenter färdigrätter. Det finns undersökningar som visar att försäljningen av kylda färdigvaror och varma matlådor har ökat enormt, både av nyttiga sorter och mer onyttiga.
Mat blir inte automatiskt nyttig bara för att den är hemlagad som många ibland verkar tro. Vad man istället bör tänka på om man vill äta en nyttig kost är att utgå ifrån tallriksmodellen. Det är denna helhet, i kombination med bra tillagningsmetoder och tillbehör, som är grunden för om måltiden är bra mat, inte om den är hemlagad eller kommer färdiglagad i form av hel- eller halvfabrikat. Att ibland få laga mat från grunden med färska råvaror och gott om tid kan vara trevligt och en bra stund för gemenskap. Men det är också en viktig stund för att lära sig hur färska råvaror både ser ut och även smakar före och efter tillagning.
Hel-, halv- fabrikat eller lagat från grunden behöver inte utesluta varandra utan bör ses som komplement beroende på situation.