Under de senaste åren har livsmedel med transfett minskat i den svenska handeln. Transfett är liksom mättat fett inte speciellt bra för hjärta och kärlhälsan.

Transfett är i stort sett samma sak som härdat fett och namnet syftar till den teknik som används för att göra fettet hårdare. Fettet som härdas är omättat och kommer oftast från växtriket. Den kemiska omvandlingen gör att transfett får samma funktion i kroppen som mättat fett vilket man enkelt kan beskriva med att det lätt klistrar sig på kärlväggarna. Konsistensen på ett härdat fett blir i slutändan krämig och har en lång hållbarhet vilket bland annat lämpar sig för bakverk som kräver lång hållbarhet. En enkel regel att känna igen mättat fett på är att det är hårt i kylskåpstemperatur. Ju hårdare det är desto mer mättat fett innehåller det. Som exempel kan nämnas olja som är flytande när det står i kylskåpet medan smöret är hårt. Det finns också naturligt små mängder transfett i mejeriprodukter och vissa fetare köttsorter.

Livsmedelsverket uppger att ungefär hälften av det transfett vi får i oss per dag kommer från industriellt tillverkade transfetter och hälften är transfett från mejeriprodukter och kött. Den översyn som Livsmedelsverket bedriver består i att utreda hur mängden industriellt tillverkade transfetter kan minska.

Generellt äter vi betydligt mindre transfett än mättat fett, men det är den sammantagna mängden fett man bör se till. För den som vill vara hälsosam gäller det att minska på hårt fett, det vill säga mättat fett och transfett och istället välja mjuka och flytande fetter till smörgås och matlagning.

Transfettsyror är fettsyror som innehåller en eller flera dubbelbindningar i så kalladtransställning, vilket innebär att väteatomerna sitter på motsatt sida av dubbelbindningen. Detta medför att transfettsyror blir raka kedjor och får liknande egenskaper som mättade fettsyror, trots att de är omättade.